Mina dagar, Mitt liv.

Känner mig helt tom inombords, men tårar finns i överflöd, de verkar aldrig ta slut?! Vet inte hur jag ska kunna smälta det här?! Känns så jävla sjukt och orättvist. Fast när jag känner så är jag kanske egoistisk, det finns alltid de som har det värre. Men just nu mår jag skit, jag vill inte att det här veckan ska vara sann... Jag vill tillbaka till när jag var lycklig och ovetande, jag vill ha tillbaka det som är borttaget, jag vet att det inte går och det är så himla jobbigt... jag försöker hålla humöret uppe, försöker le. Men inom mig känner jag mig bara tom. Som om glädjen är borta. Ikväll ska jag träfffa mina pojkar, det behöver jag, behöver få krama dem och känna att livet inte är helt hopplöst. Jag har ju iaf mina två små som jag älskar så innerligt. Jag har många underbara människor i mitt liv som jag vet finns där. Det finns många axlar att gråta mot och det är så skönt. Jag är så tacksam över att jag har min familj o mina vänner, mina barn och underbaraste Rickard. Nu gäller det att tänka positivt försöker jag intala mig, men med de orden som läkaren lämnat efter sig är det så vårt, hur ska jag kunna slappna av och låta tiden gå? hur ska man kunna fungera normalt utan att ha det här i skallen hela tiden?! hur gör man för att ta sig genom detta och acceptera dagarna som de kommer?! Jag kommer ha en konstant oro i kroppen, ett konstant hopp, och förmodligen många besvikelser. Jag är stark får jag höra, men jag känner mig inte stark. Just nu känner jag mig som en av de svagaste på jorden, och jag vet inte vart jag ska få ny styrka från. Jag är inte hel längre och det känns som om jag aldrig kommer bli hel igen...

Detta säger jag rätt ofta, och det tåls att säga igen!

DET ÄR DE SMÅ SAKERNA SOM GÖR DET =)

När någon i ens omgivning, en familjemedlem, en vän, barnen, sambon eller en jobbarkompis gör något litet för en, o då menar jag något litet som får en att le. Då är det de sakerna som betyder mycket! i alla fall i min värld, små ogenomtänkta saker, spontana saker, sånt gör mig glad =)

här om dagen tex när jag kom ut till bilen efter arbetsdagen, det hade snöat hela dagen så bilen va täckt av snö, då hade någon kollega ritat en smiley på framrutan i snön. Alltså en liten bagatellgrej, en kul grej bara, men jag log ju så klart, flinade i bilen över mina busiga kollegor. Den lilla saken fick mig att le och ler man blir man på bra humör. börjar med en liten sak men kan göra så att hela kvällen blir bra för att man liksom startar den med ett leende istället för stress :) eller som när en annan kollega ringer bara för att tala om att hon tycker man har gjort en grej så himla bra, ja de värmer =)

och imorse gjorde sambon en liten grej som jag inte ens tror han själv tänkte på, men som fick värmen att sprida sig inom mig, som fick mig att vakna till leende! sedan va barnen så himla goa o gjorde små saker de med som gör att den här dagen startat så bra så har svårt o tro att den kan annat än fortsätta lika härligt =)))

så... Det är de småååå sakerna som gör det =)

igår va en lugn dag rakt genom, ända tills jag hade hämtat barnen, stekte pannkakor i över en timme tror jag, lagade dessutom en grönsakssoppa... Gott blev de o barnen lyriska som vanligt när det serveras pannkaka :) soppan gick hem hos Sebbe o Isak men inte Martin såklart ;)
efter maten så var de läxläsning o sen lägga barn på schemat, sedan den härliga tvätten som ju liksom aldrig tar slut?! urk. När jag väl la mig tillrätta på soffan kring 21 så kom plogbilen utanför, i vanliga fall hade jag inte brytt mig, men då Rickard jobbade sent o ännu inte hade kommit hem så kände jag att jag ville ut o skotta bort plogvallen så han skulle slippa göra de för o kunna köra in bilen, så de va bara o hoppa i massa kläder igen (skotta snö i bara tshirt kändes som en kall ide) tog väl nästan 30 min o skotta... sen kröp jag ner i soffan på nytt, då kom rickard hem o efter att ha kollat lite på tv så tyckte vi att neee nu fick de vara slut på dagen o dags o sova. av me kläder igen o ner i sängen, han precis krypa under täcket när de ringde. De va kära syster som gått ifrån nyckeln hem o stod ute me hund o allt. är ju inte direkt sommar o varmt så man vill ta en promenad på en timme o hämta nyckeln där man lämnat den så är väl en himla tur vi gett ut nycklar till varandra så man kan hjälpa varandra =) ut i bilen o ner till stan me reservnyckeln så vi alla kunde sova inne i värmen sen ;)

väl hemma igen däckade jag som jag vet inte va! sovit skönt har jag gjort iaf =)))

ne nu jobbe vidare! najs =)

hej hopp