två dagar...
med ganska fullt schema avklarade! Lilla Sebastian tyckte första dagen var ganska kul, enkla undersökningar så som ultraljud och hudläkare osv...
Samt tid att leka på Ronald, stället han älskar att vara på =)
Dag nr två var inte fullt så "enkel" Det skulle sättas infart och hela morgonen jobbade han mentalt på detta,
han pratade om det, han frågade,
han insåg att det är ett måste och han skulle minsann vara lugn denna gång sa han själv...
ju närmre vi kom tiden för sticket desto mer orolig blev han,
dessutom var han fastande vilket ju inte gör honom stabilare...
vi försökte med prat, med mutor, med förklaringar, med kramar...
men till slut var han hysterisk som han varit de sista ggr...
fruktansvärt jobbigt men då de viktigaste proverna måste tas med hjälp av infart i armvecket så fanns inget val, fick sluta med att vi tvingades hålla honom fast, en sköterska som höll armen, jag som satt bredvid honom och kramade hela honom så han var still,
pappan som höll hans ben och ensköterska som stack honom,
tack o lov går sticket fort och min älskade lilla vän inser snabbt efteråt att smärtan var väldigt
kort och att det ju gick bra...
Det är så jobbigt att han stressar upp sig så inför detta men efter att han var så svårstucken för något år sedan och de fick sticka honom 8-10 ggr innan de lyckades hitta ett blodkärl så är han så här nervös, hoppas på att det snart ska gå över iom att dem de sista 2-3 ggr lyckats på första försöket...
Vi kramades en lång stund efter sticket medan sköterskan tog alla prover (11 rör) och sprutade in det medel som gör att de senare genom fler prover kan se hur njuren jobbar...
Kramades och mina tårar kom, fick förklara för Sebastain att det gör fruktansvärt ont i en mammas och pappas hjärta när ens barn mår dåligt och gråter...
Efter sticket fick Sebastian äntligen äta (kl 10.00) , han fick mc donalds frukost som mcdonalds bjöd alla som bodde på ronald på den morgonen, vi hade tagit med oss till sjukhuset eftersom Sebastian var fastande, en ljusglimt iaf, han var salig för att han fick sån frukost =)
senare under gårdagen så var det ögonläkare och det är oxå en jobbig del, för han får ögondroppar som svider, känns som att droppa saltvatten i ögat,
ja inte så skönt kanske o inte så lätt att motivera till för en 8 åring som ser bra...
men medicinerna han äter kan påverka det mesta i kroppen, däreibland ögonen så visst är det bra de har koll. En bra sköterska gjorde dock att det gick fint att få dit dropparna även om det kom en del tårar efteråt...
strax efter 15 kom vi iväg och hamnade såklart mitt i bilköernas paradis, är sååå glad jag inte bor i sthlm =)
stannade efter vägen och åt mcdonalds och väl på plats i borlänge så körde jag hem barnen och roger till kvarnsveden innan jag äntligen fick komma hem och kyrpa upp i soffan med min älskling. Trött och sliten psykiskt är man så där när man väl landat hemma, nu bara invänta provsvar.... HOPPAS det är lika som förra året, vill inte att det funktionen på njuren sjunkit...
♥
