en det ena, en det andra...

händer en heeeel del i livet just nu...!

på jobbet är det omorganisation på G, spännande! jag tror det kommer bli bra även om jag vet (och förstår fullt ut) att många oroas just nu... Jag ser positivt på det nya och det ska bli spännande, dessutom blir vårt kontor dubbelt så stort... skoj! spännande att se hur min arbetsbeskrivning kommer se ut nästa år! =)

i det privata då... har en 10 åring som verkligen kommit in i någon slag förpubertal ålder... OJ OJ OJ va hans humör svänger! min lilla kille... mitt i alla protester så kan man inte annat än bara älska honom ännu mer. Är helt otorligt hur mycket kärlek man kan ha i kroppen åt de små liven. Älskar verkligen mina pojkar något så otroligt mycket även som sagt mitt i vissa bråk om läxor osv... =)
Martin har blivit stor på flera sätt,,, dels mer humörsväningar, men även i sånt att han är iväg på disco, åker hem själv efter skolan med kompisar osv.,.. han är liksom inte LITEN längre... men för mig kommer han såklart alltid vara min älskade lillskrutt... =) jag har lovat mig själv hundra ggr att jag INTE ska va en hönsmamma, men nog sjutton värker de i mammahjärtat när barnen växer upp... hur klarar man sig när de liksom klarar sig mer o mer utan mammas kramar o närhet... tjaaa jag antar man finns där och fortsätta älska dem lika mycket men att man får tygla sina känslor lite ibland ;)

mer då... en spoännande tid har inletts för mig o Rickard... =) tänker nog faktiskt inte skriva mer just nu... =)

o ännu mer... den 1a november ska martin va med på lilla sportspegeln, de ni! spännande, gissa om han är nervös?! hehe

o ännu mer, den 8-10 november ska vi inta Ronald Mc Donald hotel o huddinge igen, årskontroll för Sebastian... 6 år (!) har han haft rogers njure i magen... HELT otroligt vad tiden går fort! än så länge ser det bra ut allting och varje årskontroll har sett bra ut... men min oro finns där, en dag kommer det gå åt fel håll, en dag kommer det krävas en ny transplantation... måtte det dröja många många år bara... man försöker att inte tänka på det till vardags, men inför årskontrollen de sista åren så kommer tankarna... nu har det gått ett år till, hur många fler bra år kommer han ha?! ne ska försöka tänka positivt, han kanske kommer ha njuren i 40 år =)
Sebbe själv, han ser fram emot att få åka dit, han tycker om sjukhuset, sin läkare, sköterskorna och framför allt att bo på Ronald. Underbara unge! älskar att han är så positiv och hur han handskas med att läkarna ska ta blodprover och göra massa undersökningar... =)

nu ska jag vandra vidare i bloggandet och skriva i Decibels blogg (www.maostlund.blogg.se/decibel) vi har ju fått DIPLOM idag :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0