Känns...
Känns bra att veta att Sebastians läkare verkligen bryr sig. Den känslan har jag iofs alltid haft (även om jag blev lite fundersam här när han först inte stod med på någon lista över vaccin till krisgrupper)
Vi fick Kerstin som läkare när han var 3 månader och sedan dess har hon funnits där, ända från början så har han varit Sebastian för henne, det har aldrig känts som om han bara är en patient och det kan jag lova, är skönt i en förälders hjärta när man är mitt i det värsta som kan hända, att ens barn är sjukt.
Hon har till o med varit så mån om honom att hon har velat att vi alltid kan nå henne om vi har några funderingar så vi till o med fått hennes privata mobilnummer, hon har varit så omtänksam så hon till o med ringt oss och frågat hur det är när hon varit på semester då innan han blev opererad. Och nu har hon ringt och hjälpt oss och pratat om vaccin i tre dagar för att se till att han verkligen hinner få sitt i tid, behöver väl inte säga mer än att det känns underbart att han har en läkare som henne!
Nästa vecka är det sjukhus och helkroppsbesiktning på liten, det blir röntgen, ultraljud, blodprover, dygns blodtrycks mätning, urinprover, hudläkare, ögonläkare mm mm mm
Sebastian ser fram emot det litegranna, han tycker om att bo på Ronald Mcdonald Hotel, han längtar efter deras lekrum nämligen =) är ju skönt han ser det som en semester ;) även om han samtidigt är orolig över att sätta infart för provtagningarna, gick inte så bra förra året då de fick sticka 9 ggr innan de kunde komma åt något kärl... Nå ja, årskontrollerna brukar gå bra och det är sköterskor och läkare vi känner sen tidigare så på det viset är det lite kul att komma dit, man känner sig lite hemma på Avd B76 =)
O Rafael, hans läkare där, är ju Sebbes hjälpte, Oj va han tycker om honom, för Rafael, han fixar allt! (mycket av denna beundran beror på att Rafael alltid hälsar på Sebbe ordentligt och dessutom bjuder på piggelin ;) )
Nog om sjukhus. I övrigt är det torsdag idag, jobba och sen hem o köra martin på innebandyträning =) laga mat och äta o sen sova... man hinner inte så mycket när han har träning på kvällen, men han tycker det är så kul så det är det värt flera ggr om för att låta honom hålla på med sina intressen =)
ne ska man ta en kaffe kanske?! hej hopp! =)
Vi fick Kerstin som läkare när han var 3 månader och sedan dess har hon funnits där, ända från början så har han varit Sebastian för henne, det har aldrig känts som om han bara är en patient och det kan jag lova, är skönt i en förälders hjärta när man är mitt i det värsta som kan hända, att ens barn är sjukt.
Hon har till o med varit så mån om honom att hon har velat att vi alltid kan nå henne om vi har några funderingar så vi till o med fått hennes privata mobilnummer, hon har varit så omtänksam så hon till o med ringt oss och frågat hur det är när hon varit på semester då innan han blev opererad. Och nu har hon ringt och hjälpt oss och pratat om vaccin i tre dagar för att se till att han verkligen hinner få sitt i tid, behöver väl inte säga mer än att det känns underbart att han har en läkare som henne!
Nästa vecka är det sjukhus och helkroppsbesiktning på liten, det blir röntgen, ultraljud, blodprover, dygns blodtrycks mätning, urinprover, hudläkare, ögonläkare mm mm mm
Sebastian ser fram emot det litegranna, han tycker om att bo på Ronald Mcdonald Hotel, han längtar efter deras lekrum nämligen =) är ju skönt han ser det som en semester ;) även om han samtidigt är orolig över att sätta infart för provtagningarna, gick inte så bra förra året då de fick sticka 9 ggr innan de kunde komma åt något kärl... Nå ja, årskontrollerna brukar gå bra och det är sköterskor och läkare vi känner sen tidigare så på det viset är det lite kul att komma dit, man känner sig lite hemma på Avd B76 =)
O Rafael, hans läkare där, är ju Sebbes hjälpte, Oj va han tycker om honom, för Rafael, han fixar allt! (mycket av denna beundran beror på att Rafael alltid hälsar på Sebbe ordentligt och dessutom bjuder på piggelin ;) )
Nog om sjukhus. I övrigt är det torsdag idag, jobba och sen hem o köra martin på innebandyträning =) laga mat och äta o sen sova... man hinner inte så mycket när han har träning på kvällen, men han tycker det är så kul så det är det värt flera ggr om för att låta honom hålla på med sina intressen =)
ne ska man ta en kaffe kanske?! hej hopp! =)
Kommentarer
Trackback
